Ohita navigaatio
Kaikukortets logo.

Fortsättningsprojekt för Kulturpasset

Fortsättningsprojektet för Kulturpasset (12/2014-12/2017) koordineras av tjänsten Kultur för alla. Målet med projektet är att förbättra möjligheterna för mindre bemedlade ungdomar, vuxna och familjer att ta del av konst och kultur.

Kultur är inte lyx!


Människor som lever i en ekonomiskt svår situation tvingas dra ner på sin totala konsumtion, och då kan användningen av kulturtjänster bli mycket småskalig. Deltagande i kulturlivet och upplevandet av konst borde ändå inte ses som lyx, utan som en grundläggande rättighet för alla. Projektets utgångspunkt är att var och en bör, oavsett inkomst, ha tillgång till konstnärliga och kulturella tjänster utgående från personliga intressen. Alla borde även kunna känna sig som önskade och välkomna besökare. 

Kulturpassets fortsättningsprojekt fortsätter jobbet som Kulturpassets pilotprojekt påbörjade. I pilotprojektet gjordes en Kaikukortti funktionsmodell för Esbo. I fortsättningsprojektet har man testat funktionsmodellen i Kajanaland. Modellen har anpassats till att passa bättre glesbygdernas behov.

Kaikukortti är menat för mindre bemedlade klienter i Kaikukortti-nätverket inom social- och hälsovården, för dem som inte kan skaffa inträdesbiljetter och kursplatsar. Med Kaikukortti kan man skaffa avgiftsfria inträdesbiljetter till exempel till festivaler, konserter, dansföreställningar eller till teatrar. Med kortet kan man också skaffa gratis kursplatsar till medborgarsinstitut.

Målet med projektet är att främja människors livskvalitet, hälsa och delaktighet i samhället. En viktig del av projektets syften är att skapa nya former av samarbete mellan aktörer inom kultur- och socialbranschen samt att introducera kulturfältet för nya publikgrupper.

Projektet är finansierat av undervisnings- och kulturministeriet, För kultur på lika villkor rf (tjänsten Kultur för alla) samt Kainuun liitto. 

Syftet med projektet är att verksamhetsmodellen kunde tillämpas runtom i landet. 

Kaikukortti är en bestående tjänst i Esbo

Esbo stad har upprätthållit Kaikukortti nätverk sedan början av 2016. I nätverket medverkar över 20 organisatörer inom social och hälsovården och över 20 kulturaktörer. Läs mer om Esbo Kaikukortti verksamheten här och på Esbo stads nätsidor.


I Kajanaland fortsätter Kaikukortti verksamheten

I Kajanaland fortsätter Kaikukortti verksamheten efter försöket 2016. 2017 upprätthålls verksamheten gemensamt av Kainuun sote, Kajanalands kommuner ock Kultur för alla tjänsten. Inom Kaikukortti-nätverket i Kajanaland finns det närmare 30 kulturaktörer och över 40 orginasatörer inom social- och hälsovård.

Willmanstrand testar Kaikukortti år 2017

Kaikukortti testas i Willmanstrand under tiden 1.6.-31.12.2017. 

Läs mer om Kaikukortti i Willmanstrand (på finska).



Målet för kulturpassets fortsättningsprojekt

Målet med kulturpasset är att främja kulturens tillgänglighet. Målet med kulturpassets fortsättningsprojekt är att främja jämlika möjligheter att delta i kulturlivet och utöva konst för unga, vuxna och familjer med små inkomster. Syftet är att förbättra småinkomsttagares livskvalitet, hälsa och deltagande i samhället.

Kaikukortti-verksamheten skapad i projektet gör nya samarbetsformer mellan kultur,- social- och hälsovårdsaktörer och får ny publik i kulturutbudet. Kaikukortti befrämjar social-, hälso- och kultursidans strukturella samarbete och stöder social rehabilitering. Med hjälp av Kaikukortti kan kulturaktörerna öka användningsgraden för sin verksamhet och göra sig mera kända som samhälleliga påverkare. 

Kaikukortti stöder kommunernas och landskapens arbete för att främja välfärden. Kaikukortti kan fungera som ett arbetsredskap för att få med kulturen i HYTE-arbetsgruppernas diskussioner och i kommunernas välfärdsberättelser, som indikator för kommuners välfärd och hälsa samt för landskapliga sote.  

Målet är att Kaikukortti sprids stegvis som permanent modell i hela Finland för intresserade regioner. 

Fortsättningsprojektet för kulturpasset är financierat av Kultur för lika vilkor rf. (Kultur för alla tjänsten) och undervisnings- och kulturministeriet.

Kaikukorttis historia

Principerna för Kaikukortti-verksamheten skapades på hösten 2014 tillsammans med social-, hälso- och kulturaktörer från Esbo. I planeringsarbetet deltog också nationella experter på de här områdena. I Kajanaland slogs verksamhetsmodellen ihop med den lokala social-, hälso- och kulturaktörerna för att bättre uppmärksamma särdragen i glesbygdens områden såsom utmaningarna med den mindre mängden kultturellt närutbud, de långa avstånden och få möjligheter till kollektivtrafik.

I planeringsarbetet i Esbo hösten 2014 deltog socialtjänster för vuxna i Esbo, Esbos Klubbhus, Servicecentret för arbetskraft i Esbo och Valtakunnallinen Verso ry - förr Työttömien ja velkaisten tuki ry (föreningen för stöd för arbetslösa och skuldsatta). Från kulturfälter i Esbo deltog Esbo stadsteater, Gallen-Kallela museet, Cellosalen, dansteatern Glims & Gloms, Unga Teatern, PianoEspoo-festivalen, April jazz och Tapiola Sinfonietta. I planeringsarbetet deltog dessutom nationella sakkunniga från social-, hälso- och kulturfältet. 

I planeringsarbetet för Kaikukortti försöket i Kajanaland deltog alla kommuners sökande ungdomsarbeten, Kajanalands samkommun för social- och hälsovårds (Kainuun sotes) vuxensocialarbetet och vuxen mental- och missbruksvård, socialbyrån i Puolanka, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i Puolanka, nuorten valmennuspaja Sarka (arbetsträningverksamhet för unga) i Puolanka, Kajanas invandrartjänster, Klubhus Tönäri/Nuorten Ystävät ry och Kajaanin Työvoimayhdistys ry (Kajanas föreningen för arbetslösa). Från kulturfältet deltog i planeringsabete Askanmäen kesäteatteri, Esittävän taiteen kollektiivi Vaara, Kajanas stadteater, Kulttuuriosuuskunta G-voima, Nykytanssin tuotantoryhmä Routa, Kajaanin runoviikko Sana ja Sävel, Kuhmon Kamarimusiikki, Veisuuvestivaali, Kuhmo-talo, Kaukametsän kulttuuripalvelut, Juminkeko - Kalevalan ja karjalaisen kulttuurin informaatiokeskus, Pajakkakino och alla kulturansvariga från Kajanalands kommuner. I planeringen av Kaikukortti verksamheten hade man nytta av kunskap om olika motsvarande modeller som används i Centraleuropa.

Vi letar efter parter som är intresserade av Kaikukortti

Servicen Kultur för alla letar efter de intresserade parterna inom kultur- och socialbranschen i Finland som är intresserade av Kaikukortti. Kontakta oss om du är intresserad – vi berättar gärna mera: projektledare Aura Linnapuomi, servicen Kultur för alla, aura.linnapuomi (a) cultureforall.fi, tfn: 040 931 0576. Vi tar också gärna emot information om verksamhet och projekt som liknar Fortsättningsprojektet för Kulturpasset.  

Slutresultatet av Kulturpassets pilotprojekt (på finska) [DOC]

Slutresultatet av Kulturpassets pilotprojekt (på finska) [PDF]

Förfrågningsrapporten av Esbo Kaikukorttiförsöket (på finska)[DOC]

Förfrågningsrapporten av Esbo Kaikukorttiförsöket (på finska) [PDF]

Ytterligare upplysningar 

Aura Linnapuomi, projektledare
Tjänsten Kultur för alla 
tfn 040 931 0576 
aura.linnapuomi(a)cultureforall.fi

Mira Haataja, Projektkoordinator
Tjänsten Kultur för alla 
tfn 040 2136 339
mira.haataja(a)cultureforall.fi

Siirry sivun alkuun